Jag har fått frågan om hur jag hamnade inom barnpassarbarnschen, så jag tänkte berätta det. Folk blir ofta förvånade när jag berättar hur det gick till.
Jag har nämligen en universitetsutbildning i bagaget, och inte vilken utbildning som helst - jag är utbildad jurist. Faktum är att jag hann jobba som advokat i ett par år innan jag helt bytte bana. Jag hade precis fått ett fantastiskt jobberbjudande och var påväg till en intervju hos en advokatbyrå i Göteborg när jag i ett gatuhörn mötte ett gråtande barn. Jag hade bråttom till intervjun och hann egentligen inte stanna för att prata med hen, men något i mig tog emot. Om jag stannade skulle jag missa intervjun, men om jag inte stannade - hur bra skulle intervjun bli? Så jag tog beslutet att stanna och höra hur det var med barnet.
Hen hade kommit bort från sin mamma och gått vilse. Jag tröstade och förklarade att det skulle ordna sig. Efter en stund slutade hen gråta och jag försökte få fram var de hade varit när hen tappat bort sin mamma, men innan jag hann få något svar dök mamman upp, med tårar i ögonen. Hon var så otroligt tacksam och jag blev alldeles rörd när hon kramade om mig och tackade för det jag gjort. Jag blev så rörd att jag helt glömde bort det faktum att jag just missat chansen till det som hade kunnat bli mitt livs jobb.
Där och då bestämde jag mig för att jag ville byta riktning i mitt liv och faktum är att barnet jag hittade på gatan blev mitt första jobb. Jag fick telefonnumret till den tacksamma mamman och där började mitt jobb som nanny.